Jag har skadat mig i foten så jag har svårt att gå
så här sitter jag i sällskap med Edgar Allan Poe
jag häller upp en konjak för tristessens skull
och inte för att jag har tänkt att supa mig full
Liv och Död
Mot månens gula skiva ser jag kattens silhuett
och strax intill en tavla som hänger lite snett
är det tisdag eller torsdag det är inte lätt att veta
jag är vilse i tiden det ska gudarna veta
Liv och Död
Ett minne från någonstans i trakten av Grimaud
blandas med berättelser av Edgar Allan Poe
jag sitter här och spanar i min flygande fåtölj
utan skyddsnät och bedövning varsågod och skölj
Liv och Död
Det är svett på min panna och det bultar i mitt blod
alla människor jag sårat fast jag då inte förstod
alla dumma piruetter på fåfänglighetens scen
och vad kom det ut av detta mer än avgnagda ben
Liv och Död
Man tror sig ha hela långa livet i sin hand
men så plötsligt är man gammal och långt från Samarkand
kroppen den ska ruttna bland maskar och mull
i sanning det är inte bara månen som är full
Liv och Död
Jag sitter som en gammal korp och väntar på Godot
som en bifigur i en novell av Edgar Allan Poe
då knackar det på fönstret men det finns ingen där
jag är ensam i världen en kosmisk solitär
Liv och Död
Jag sitter som förstenad och väntar på min dom
när gryningen kommer är konjaksflaskan tom
en natt i förtvivlan en morgon grym och grå
jag lägger mig och drömmer om Edgar Allan Poe
Liv och Död