Jag har skadat mig i foten så jag har svårt att gå så här sitter jag i sällskap med Edgar Allan Poe jag häller upp en konjak för tristessens skull och inte för att jag har tänkt att supa mig full Liv och Död Mot månens gula skiva ser jag kattens silhuett och strax intill en tavla som hänger lite snett är det tisdag eller torsdag det är inte lätt att veta jag är vilse i tiden det ska gudarna veta Liv och Död Ett minne från någonstans i trakten av Grimaud blandas med berättelser av Edgar Allan Poe jag sitter här och spanar i min flygande fåtölj utan skyddsnät och bedövning varsågod och skölj Liv och Död Det är svett på min panna och det bultar i mitt blod alla människor jag sårat fast jag då inte förstod alla dumma piruetter på fåfänglighetens scen och vad kom det ut av detta mer än avgnagda ben Liv och Död Man tror sig ha hela långa livet i sin hand men så plötsligt är man gammal och långt från Samarkand kroppen den ska ruttna bland maskar och mull i sanning det är inte bara månen som är full Liv och Död Jag sitter som en gammal korp och väntar på Godot som en bifigur i en novell av Edgar Allan Poe då knackar det på fönstret men det finns ingen där jag är ensam i världen en kosmisk solitär Liv och Död Jag sitter som förstenad och väntar på min dom när gryningen kommer är konjaksflaskan tom en natt i förtvivlan en morgon grym och grå jag lägger mig och drömmer om Edgar Allan Poe Liv och Död