Stod mitt i gatan och min halsduk fladdra i vinden
Mitt i natten med ditt läppstift kladdat på kinden
Känns mest som att jag komplicerade allt som jag ville
Men det var allvar, en sån känsla som aldrig försvinner
För vissa människor fastnar enda in i blodet
På bara några sekunder fast än man inte tror det
Dricker, bedövar det är svårt att vara ärlig så
Alla förnekelserna hopas till en hjärnridå
Vin över skjortan, såg ut som att jag blivit skjuten
Hjärtat i bröstet, kändes som nån rivit ut det
Stegen i natten ledde aldrig någon annanstans
Och jag som bara leta efter någonting som aldrig fanns
Har släppt för mycket av mig själv på dessa råa gator
Göteborg har så mycket att stå till svars för
Och jag har trott att jag var alldeles för trasig
Och fördärvad för att räddas
Vågar du så får du varje skärva utav mitt hjärta
Det är tusen grader kallt
Det är tusen grader kallt
Det är tusen grader kallt
Det är tusen grader kallt
Solen steg och jag vaknade i det röda ljuset
Himlen flamma genom fönstret på det döda huset
Kolla på telefonen och du hade aldrig ringt mig
Världen brann upp på så många sätt den där kalla vintern
Jag hade lovat mig själv att aldrig mer ge bort min insida till någon igen
Oms*uten av så många svarta moln, så många svarta hål, utan nåt mål
Så nära på, s*uta i katastrof
Ju mer jag trott på kärlek, ju mer har den fördrivits
Ju mer jag hatat den, ju starkare har känslan blivit
Det är svårt att älska men svårare att inte
Så nu står jag här och brinner under lågorna på himlen
Det är tusen grader kallt
Det är tusen grader kallt
Det är tusen grader kallt
Det är tusen grader kallt