Det vilda livet i den gråa staden
bland dessa lyckliga puckon
Isolering har blivit ett beroende
för att undgå de som stör mig
Leenden, tindrande ögon,
vänliga hälsningar får mig att vilja spy
Uppmärksamhet som de trånar efter,
har ingen betydelse för mig
Vända andra kinden till?
Älska min nästa?
Hjälpa mina medmänniskor?
Är det svårt att se föraktet och
avskyn gentemot dig i mina ögon?
Njut av era ka**a liv, men tro inte
för en sekund att ni är speciella
Ni skulle bara veta vad som döljer sig
bakom mitt kranium,
hur min syn på saker och ting ser ut,
och vad jag är kapabel till