Det vilda livet i den gråa staden bland dessa lyckliga puckon Isolering har blivit ett beroende för att undgå de som stör mig Leenden, tindrande ögon, vänliga hälsningar får mig att vilja spy Uppmärksamhet som de trånar efter, har ingen betydelse för mig Vända andra kinden till? Älska min nästa? Hjälpa mina medmänniskor? Är det svårt att se föraktet och avskyn gentemot dig i mina ögon? Njut av era ka**a liv, men tro inte för en sekund att ni är speciella Ni skulle bara veta vad som döljer sig bakom mitt kranium, hur min syn på saker och ting ser ut, och vad jag är kapabel till