Vid den klara rand av en blommig strand G
Sjöng en björk ibland sina gröna visor. D7 G
Och jag hörde då i hans gren därpå C G
Och en gång så sjöng han så: D7 G
2. Ack jag vet, jag vet, mången hemlighet, G
Mången flicka grät under mina grenar. D7 G
Mången gosse såg, här så varm i håg C G
På den blåa vikens våg. D7 G
3. Klara månen sken på min gröna gren G
Och så kom där en och skar namn i barken. D7 G
Och det var blott ett, och han kysste det. C G
Det har ingen, ingen sett. D7 G
4. Nästa kväll så kom där en flicka som G
Såg sig ofta om och skrev namn i barken. D7 G
Och det var blott ett, och hon kysste det. C G
Det har ingen, ingen sett. D7 G
5. Nästa afton sken månen på min gren, G
Så kom åter en och så kom den andra. D7 G
Tyst liksom en hamn, sökte vännens namn C G
I min trogna, vita famn. D7 G
6. Och min vita stam stod helt allvarsam, G
Och så smög det fram vad de båda skrivit. D7 G
Och jag märkte nog vad där stod i skog, C G
Och jag såg därpå och log. D7 G
7. Sedan hände så att de båda två G
Togo miste då och ej kysste trädet. D7 G
Lilla vän hur lätt händer icke det. C G
Det har ingen, ingen sett. D7 G
8. Men där for ett sken över löv och gren, G
Och ett sus där ven över blad och toppar. D7 G
Och en stjärnas tår föll i vindens spår C G
Ned på jordens korta vår. D7 G