Vid den klara rand av en blommig strand G Sjöng en björk ibland sina gröna visor. D7 G Och jag hörde då i hans gren därpå C G Och en gång så sjöng han så: D7 G 2. Ack jag vet, jag vet, mången hemlighet, G Mången flicka grät under mina grenar. D7 G Mången gosse såg, här så varm i håg C G På den blåa vikens våg. D7 G 3. Klara månen sken på min gröna gren G Och så kom där en och skar namn i barken. D7 G Och det var blott ett, och han kysste det. C G Det har ingen, ingen sett. D7 G 4. Nästa kväll så kom där en flicka som G Såg sig ofta om och skrev namn i barken. D7 G Och det var blott ett, och hon kysste det. C G Det har ingen, ingen sett. D7 G 5. Nästa afton sken månen på min gren, G Så kom åter en och så kom den andra. D7 G Tyst liksom en hamn, sökte vännens namn C G I min trogna, vita famn. D7 G 6. Och min vita stam stod helt allvarsam, G Och så smög det fram vad de båda skrivit. D7 G Och jag märkte nog vad där stod i skog, C G Och jag såg därpå och log. D7 G 7. Sedan hände så att de båda två G Togo miste då och ej kysste trädet. D7 G Lilla vän hur lätt händer icke det. C G Det har ingen, ingen sett. D7 G 8. Men där for ett sken över löv och gren, G Och ett sus där ven över blad och toppar. D7 G Och en stjärnas tår föll i vindens spår C G Ned på jordens korta vår. D7 G