Vintersorg - Kosmosaik lyrics

Ur medvetandets reflexer Skapas magnifika salar och modesta rum Det lilla krymper, det stora växer, Växer utanför universum Där arstiders utspridda glitterstänk Förenas i varje stjärna Ty vinterköld och sommarblänk Delar samma kärna Forma handen till en kikare Riktade den mot mörka väven Som tjänar som fantasins berikare Och din själ lyfts till mangloben, även Om ditt sinne är tyngre än jordens själv Och av fa nyanser rik Sa dras den till Vintergatans silvriga älv, Mot höjdernas kosmosaik En motpol till själva tidens rynkor Virvlar pa himlens svarta hav Och beglänser hällar some ej räds sina skrynklor, Bebodda av vide, mossa och lav Ljusvagors böljande karisma Sätter alla skyar I brand Som träffar ögats prisma Och för mig till förlovade land Forma handen till en kikare Riktade den mot mörka väven Som tjänar som fantasins berikare Och din själ lyfts till mangloben, även "Om ditt sinne är tyngre än jordens själv"