Tomas Andersson Wij - ...och en som vandrar lyrics

Jag födde i här och jag fick samma namn som hans som kände hålen i Jesu hand tvivlaren och tvillingen till dig och alla de som vandrar Vi bodde trångt i utkanten av stan de hade sparat gröna fläckar till oss barn och byggt så att den enkla människan kunde leva lagom goda livet Längst väggen i en stänkfärgskorridor drog leden sina blyertsstreck i nio år och jag lärde mig att krympa för här spöades den starke av den svage Och jag byggde mig en stege utav ord såg mitt namn tryckt i svart på varje frukostbord de sa du kan ta dig hela vägen upp bara fortsätt klättra De sa du kan ta dig hela vägen upp bara fortsätt klättra och jag blev en sån som överger sig fram på en pub i London träffa jag en kyrkans man han sa tänk på vad du ber om och begär det kan hända att du får det Och nu skymmer det i staden som är min från sidorutan sipprar höga luften in genom gula ljusets tunnlar ekar orden stillhet och förtröstan Och från radion hörs en sorglös melodi min bön idag är en kärlek att falla i låt mitt liv få vara värt något tvivlare är jag och en som vandrar ja låt mitt liv få vara värt något tvivlare är jag och en som vandrar.