Svart - Medmänsklighet lyrics

Jag hålls vaken till rasslet av kedjor Till gnidandet av kättingar met sten När ska lidandet äntligen få sitt s*ut? Hur mycket kött skall få gå till spillo? Tankar kring död och smärta hemsöker Skingrar mig från verklighetens kval Sömnlösa nätter ömsar mina demoners skinn Och stryper mig med sina kalla fingrar Låt denna emotionella snara strama åt Kring min hals, kväv mig, men inte alltför hårt Jag vill fortfarande minnas en gnutta männsklighet En strimma medmännsklighet i ett hav av skit Arma, godtrogna lilla människa, se på mig Se genom det kött som du har fjättrat Hur det som legat gömt och förseglat i åratal Nu tär genom för att andas på egen hand Med "egna krafter"...