[VERSE 1: Petter] Jag är från Södra sidan av Söder Öster om Gamla Slussen Gula Gången, trappan mot perrongen där jag tappat lusten Känner sorg, känner hopp Ser mitt folk och andas luften Utan er, hade jag nog hamnat fel Och tappat kursen Mörka dagar, långa nätter En evig strävan mot något, någonting, något bättre Varje dag, känner jag Denna stads penseldrag Tänker bära mitt folk tills Jag inte har nån känsel kvar Vinnare, förlorare Stereotyper på steroider Förstorade, 1000 gånger Och klonade Jag ser branten där mina vänner Gick snett Jag ser kanten där mina Händer fick grepp Alla här känner samma utanförskap Vare sig det innan eller utanför stan Ett stenkast från lycka En nattsömn från drömmen Allt börjar om När det gamla går sönder [Chorus] För vi är trasiga Men stadiga ihop Vi är sakerna Vi hatar att vi gjort Finklippta hjärtan Som brinner i fjärran I staden där jag bor Är vi trasiga men Stadiga ihop [VERSE 2: Petter] Jag är från Södra sidan av Söder Väster om Danvikstull På gator jag blivit full För kärlekens skull Följ ner runt gatuhörnet där mitt Hjärta gick i 8 bitar Jag gick sönder inombords Men log utåt som Mona Lisa Skrev mitt namn på 94an '94 När vi höll varann i handen Där min dröm rann ut i sanden Mitt folk är hela min kropp Det är från en era långt bort Det är mitt folk som helar min kropp När Vinterröken blåser över Zinken, Söder ser det Ljuset falla över dom Som inte har nånting Bland flera tusen Höghusen skymmer solen ibland Men vi kan ställa oss på taken Och ta solen i hand Vi kommer Skriva historia nån gång i framtiden Missar vi nu Får vi flytta fram tiden Länge leve vi Jag ser det fast vi aldrig träffas Mitt folk står bredvid mig Så jag vandrar aldrig ensam [Chorus] [Bridge] Folk här omkring vet att Vi blir sida vid sida Med synen svår så står vi kvar Jag tänker kriga för mina I timmar år och dar När mina vingar är brutna Jag är ingenting utan mitt folk Jag är ingenting utan mitt folk [Chorus]