Peter LeMarc - Minus Fyra lyrics

Kungsgatan ligger öde Finns ingenting att se Bara pojkarna nere från bruket Runt en trasig Chevrolet Vid bangården driver någon kring Som en strykarkatt I en järnvägsvagn på ett stickspår är det fortfarande natt Och evigheten är vit som snö Det är ännu en ändlös dag I sista huset på gatan Sitter Mona och jag Utanför fönstret, halvdunkel Inga fotspår i snön Inga avtryck, ingenting Leder fram till dörren Minus fyra, kallare luft på väg in Tidvis snöfall, tillfälligt växlande vind Mona sitter i sängen Hon tänker aldrig gå upp Hon säger: Visa mej mänsklig värme Ge mej något slags hopp! Jag svarar: Det man minst behöver Är det man längtar efter mest Mona slår snart ifrån sig Med en trött, besviken gest Hon säger hon tänker rymma Och ruskar sitt smutsblonda hår Jag kanske kunde tro henne Om vinter vore vår En julgran i hörnet, den saknar barr Ett under att den står En tom flaska vodka strax bredvid Tog säkert s*ut igår Minus fyra, kallare luft på väg in Tidvis snöfall, tillfälligt växlande vind Vi försökte att gå tillbaka Till där vi varit förut Som en film man ser om och om igen Utan att se den till s*ut Jag har inte mycket att ge nu Fanns aldrig mycket att få Det svåraste i den här världen Är att resa sig upp och gå Jag borde gå nerför Kungsgatan Inte vara här Jag lovar mej själv en gång till Bara en fråga om när Minus fyra, kallare luft på väg in Tidvis snöfall, tillfälligt växlande vind Minus fyra, kallare luft på väg in Tidvis snöfall, tillfälligt växlande vind Minus fyra...