Gråmånen hänger över stället i natt Där björkarna lekte tafatt Där jag hade en flicka som älskade mig Tänk, nu känns det som hundra år sen Ringen på fingret, den lyste ikapp Med lyckan en sensommarnatt Då jag glömde min vän för en sup nånstans Det var slarvigt men mänskligt, än sen Nu är gråmånen upphängd igen Över vatten, över berg Över städer och äng Nu är gråmånen upphängd igen Över vatten, över berg Över städer och äng Nu är gråmånen upphängd igen En broder, en broder från lyckliga år Ser mig djupt in i ögonen blå "Du som förr var så glad, det har hänt nåt med dig" Och jag svarar "Det var länge sen" Då jag hade den flickan, bredvid henne gick jag stolt Gud, jag saknar det jag kastade bort Om du frågar hur jag mår, då finns det ett svar du får "Titta där ovanför dig, se själv Där är gråmånen upphängd ikväll" Över vatten, över berg Över städer och äng Nu är gråmånen upphängd igen Över vatten, över berg Över städer och äng Nu är gråmånen upphängd igen