Nasheim - Allt Svartnar lyrics

I en becksvart höstnatt, till synes ändlös Omgiven av lika gränslös skog För alltid besatt av hat mörkt som natten För alltid sökandes vila Att korsa gränsen till evigheten Att finna evig frid Ensamhet lindrar men bot finns ej Bara den sista vilan helar En vandring mot skogens djup Sorgklädda själens lindring Ledd av ångestens mörka sken In i ensamhet för alltid Sökandet ändas en månlös höstnatt Redan var det mörkt som min själ Trodde ej mörkare fanns Men nu kryper svärtan inpå Bleka läppar ler en sista gång Kalla fingrar greppar bladet Himlen spyr tårar och vindarna skriker Blod värmer frusen mark Endast tomhet fyller mitt inre I ord likväl som mening Äntligen ändas plågan kallad liv Äntligen tar det s*ut Kvar finns ej hat, ilska eller hämndbegär Existerar gör endast ingenting Livet rinner sakta ur venerna Tomheten är oändlig Evig drömlös sömn kallar Smärtfri vila som aldrig tar s*ut Aldrig mer förpestas mitt inre Allt svartnar