Medvind - Djurfädernas önskan lyrics

Från skogen kommer björnen ner till mänsklig boning när ingen ser lägger sina ramar mot bondens bröst: "Varför famnar du inte kvinnan din mer?" Gården är grå likt ditt sinne gall Hösten har stannat för evigt kall Jag lägger mina ramar emot ditt bröst: "Varför famnar du inte kvinnan din mer?" Björnfader låt nu världen klinga utav skratt och nyutslagen vår Låt kvinnornas kjolar likt klockor ringa på de fält där som gräset står Från molnen svävar örnar ner mot människoboning, fler och fler Sveper sina vingar runt kvinnans bröst: "Varför famnar du inte mannen din mer?" Elden har falnat till aska och frost Pannor och grytor fulla med rost Vi sveper våra vingar runt ditt bröst: "Varför famnar du inte mannen din mer?" Örnmoder låt oss glädjen kalla utav skratt och nyutslagen vår Låt männens stränga livrem falla på de fällt där som säden står Se storkon stå i båset gall Snår och buskar på åkervall Gården är livlös som berget bredvid Allting är tyst som i midvintertid Blodlöst tycks oss bondens vara såsom och dess lilla skara Borta den lycka som livet när Inget finns att hämta här Gråfader låt nu pälsen din värma Ge lite glöd till en slocknad härd Låt de frusna sig livet närma Famna dem alla i skogens gård Så samla er alla från bo och lega Styrka från marken där rötterna sega förenar era klövar, ramar och klor För skogen är helig och natten är stor För skogen är helig och natten är stor För skogen är helig och natten är stor