Lars Winnerbäck - Järnvägsspår lyrics

det fladdrar till som i en dröm en pojke gräver ner sitt fynd och röjer undan bevisen dom tysta kvällarna i snön dom höga lamp**na som tänds över den spolade isen jag var inte ensam jag är inte ensam nu vi känner varandra genom tusen fenomen du var redan där min dröm var redan du den metalliska luften där i åttiotalets sken du säger väl till om jag ska gå du säger till eller följ mig till dom gråa, höga husen bakom järnvägsspåren om du vet vad du vill om du vet har du ingenting att hämta här ingenting att hämta här den lilla pojken i ett blänk med knäna hårt mot frusen jord han gömmer nåt därunder långa rader av garage långa rader av små ord och allting som gick sönder jag var inte sjuk fast lite blek i hyn när dagarna gick framåt blev jag kvar nån annanstans du tog mig in i cirkeln och begåvade min syn med sövande narkotika och vaken stimulans du säger väl till om jag ska gå ... det jag minns när jag är här det som verkligen satte spår är skymningen och ljuset mellan husen där vi var jag vet ingenting om dig inte om du ens förstår du var tonen från en tid från en vinter i en stad du säger väl till om jag ska gå