Ja det var sena, sena kvällen igen Och det var kroppar dans och dricka Det var tanklösa små dockor Med trendiga, övade ord Och musiken var en billig genväg Mellan pojke och flicka Ja det var oklara små tankar Ja det var filmernas metod Och där fanns alla välpolerade, tomma plastartiklar Som kunde kyssa fram ett litet samvete av dåligt slag Och i rummet flög det litervis med doftande partiklar Rosor, hyasinter, blå hallon och gummi, vanilj i ett andetag Och deras bästa vän, deras bästa vän Är en tv serie från Kalifornien Och där fanns han den fruktade Som ingen ville störa Med sin spegelbild i minnet Arga ögon och en allvarlig min Och han gjorde aldrig nånting Som inte Terminator skulle göra Med en blick strax över andras Fick han alla andra att se ut som små glin Och han vandra' omkring i rummet För att visa att 'Nu är jag här' Och alla plastartiklar lossades gråta Och stönade 'Det är han' Och det blir gråt och skrik och torka på mascaran När en plastartikel blir kär Han slog ner nån stackars, ovanlig människa För att visa vem som var en man Och hans bästa vän, hans bästa vän Är en häftig tv serie från Kalifornien Och om du ville vara där Och vara med om allt dethär Här får du se till och pa**a in Och se till att ditt huvud är tömt För det är deras flykt från en verklighet Som dom för länge sen har glömt Och dom lever varje dag Denna statuskrävande dag För att låtsas glömma bort Sina tankar om ett liv med moral För dom vet att det är lätt att hitta sig själv när man är ett skal Och nog fanns det väl dom som hade Rätt så mänskliga värderingar Men dom var ändå slavar under kyliga människors fysik För dom känner inte trycket på stoppa statustävlingar Dom beställer och köper kärlek till genvägars musik Och den stora, fruktade mannen Han träffade en annan plastartikel Hon tyckte om hans sätt att visa vart skåpet skulle stå Det var en ful kärlekskopia som en kronjuvel i nickel Ja det var tvingade kyssar För att uppfylla kravet om att vara två Ja en livskamrat, en livskamrat Som träffas ibland i varsin telefonautomat Och allt jag skulle vilja säga är att lyssna på dig själv För ingen vill innerst inne vara en färdiggjuten plastprodukt Och titta inte på andra innan du tittar på dig själv För då kommer du att känna på en bekant plastartikel-lukt Och låt aldrig din bästa vän bli en tv serie från Kalifornien Och om du ville vara där Och vara med om allt dethär Här får du se och att pa**a in Och se till att ditt huvud är tömt För det är deras flykt från en verklighet Som dom för länge sen har glömt Och dom lever varje dag Denna statuskrävande dag För att låtsas glömma bort Sina tankar om ett liv med moral För dom vet att det är lätt att hitta sig själv när man är ett skal När man är ett skal När man är ett skal