Vi lever på ett litet klot i vintergatans utkant och beter oss som om universum snurrade kring oss ännu dröjer vidskepelsen kvar från den tid då vi trodde att jorden var världsalltets centrum när människan tror att hon är skapelsens krona och kan mörda och härja som hon vill när hon tror att hon utan ansvar kan plåga andra människor och djur och förgifta vår yttre och inre natur när människan tror att den starke har rätt och att allt ska vinnas med övermakt då ska förr eller senare livet svara med sin fulla kraft livet ska lära oss hur livet ska levas och diktatorerna ska ställas inför rätta alla hungriga ska äntligen bli mätta de förtryckta har livets egen vind i ryggen ingen kan i längden kryssa mot den lika lite som myggen kan flyga mot stormen lika lite kan vi flyga mot livet