Vintersorg - Perfektionisten lyrics

Ur Vincis ide väcktes tidernas universalgeni Med pensel i handen, men paletten i sinnets sal Studerade allt fran f*glars lyftkraft till vattnets rörelseenergi, En fackelbärare av renässansens människoideal Varje penseldrag vägdes pa guldvag, Landskap efter landskap manades fram Men även missnöjet i hans kritiska hag Förgrenades fran denna stam Han smakade kunskapstörsten som lag begraven, En torka som ej kunde släckas av världshaven Hans tankar växte sig höga likt tinnar och torn, I konstnärlig anarki, I experimenterande alkemi, För att stiga med vingat maskineri Högt over tinnar och torn Naturen var livets encyklopedi, Dess bilder befäste hans teser Fran mekanik till organisk anatomi, Landet emellan? Genialiska synteser! Studier i konst och arkitektur Optik, geologi och botanikens hela ätt Men perfektionen blev till sist en bur, Och han kunde ej ens färdigställa ett enda porträtt Ty nyfikenhet var hela hans vision Och finna outforskade grenar Att färdigställa var att avs*uta sin progression, Och sälla sig till statiska stenar