Vintern står kall och Spöklik vid din dörr Den kan du inte skylla på Den har du sett förr Stjärnorna där uppe Dom lyser som dom vill Stjärnorna här nere Dom räcker inte till Strimmor och streck Ränder och figurer Du vet så väl vem det är Som ljuger Eller tror du på det där om Sakernas förhållande Vill du sitta på parketten Och applådera deras bollande Gud går i farstun och viskar: Låt bli, låt bli! Ah, jag tror det börjar likna Apati Ser du dom tysta männen klockan fem Ser du dom stå därute på bron I sina bilar på väg hem Genom sin västerlandsvision Gastarna gapar under flaggornas duk Sjunker du i skiten Ja, då är du sjuk Åldrarna dansar i kaos och kramp Du tänder på filtret Försöker se ut som en vamp Ja, du är en vacker gosse Men huvudet på skaft Du ligger i din soffa Och dricker nån slags saft Och när jag kommer till dej Och säger såsom så Säj mej vackra gosse Säj, vad tänkar du uppå Då svarar du: Tänker är kanske Lite väl mycket sagt Jag ligger här och längtar Till en mycket fjärran trakt Okej, du får väl ligga där och tråna Och undra varför, varför, varför Det skulla tammefan inte förvåna Om du får ligga där tills du dör Ja, nog föll du ihop och skrek: Ensam är stark Min hand är som järn Och min hud är som bark Jag har varken tradition eller Arv att ta till Framåt, framåt är allt jag kan Och vill Men jag sa vänta vänta vänta Vad är det för brist På tålamod och vänskap och Fan så trist Ska du se att det ter sej När natten kommer in På sin fjärde femte timme Och ditt hjärta går i spinn Och hajarna tar sej in I din månskenslagun Eller är det kanske så att Du tror att du blitt immun? Dom har ju snott oss På språk och chanser Dom har ju slagit våra minnar i blod Ska vi fortsätta att dansa Deras dansar Och tacka när dom säjer: Varsågod