Jag ville ge förhoppningar och smärta Och visa dig allt det jag nånsin känt Men allting är förborgat i mitt hjärta Och hjärtat är ett trubbigt instrument Snurra på, snurra på du förgängliga jord Inget ändras av mina ord Snurra på, snurra på jag ska leva och dö Nån gång störa, men mest förströ Jag ville va din varma röst i natten Som väckte dig när vinden hade vänt Men gryningen såg allt mitt vin bli vatten Och hjärtat bli ett trubbigt instrument Snurra på... Ge mig en flaska, en kvinna och en sång Jag är så liten, och natten är så lång Och bara en dåre vill fånga stjärnorna Jag är nöjd med månens ljus och ett rus När jag en gång lämnar denna jorden Skriv då på min grav så det blir känt Han visste allt och hade alla orden Men hjärtat var ett trubbigt instrument Snurra på...