Över evinnerlig karg tundra Där storm och hagel råder tungt Och frusen sten som din enda kudde Finns ingen att bli till Ingen som värmer dig Förutom dig själv Då hungern tänder själseld Ingen framtid eller hopp, bara nu Så länge blodet i dig slår Omkring står olycka och Våld Aldrig salighet någon kan nå Sånt är allt Blodet mäkta på Ånger och begrundelse Finns ej råd till då När du ska framför vandra De som där bakom ju förgå Med dunder och åska Kräv vägen för dig fri Sär och Ärr blir din sköld Och Mardrömmen din fromma sömn O Detta livets oheliga köld Över evinnerlig karg tundra Där storm och hagel råder tungt Och frusen sten som din enda kudde Finns ingen att bli till Ingen som värmer dig Förutom dig själv Då hungern tänder själseld Ingen framtid eller hopp, bara nu Så länge blodet i dig slår Omkring står olycka och Våld Aldrig salighet någon kan nå Sånt är allt Blodet mäkta på