Nog står jag ut med livet (Som ett fladdrande ljus 1990) Nog står jag ut med livet Trots skavsår på min själ Det är inte allom givet Få färdas längs utstakad väg Det finns dom som alltid längtar sig bort Jag har alltid längtat till Vägen är lång och lyckan alltför kort Jag har alltid vandrat vill Ja, jag har längtat till en kvinnas bröst Som skulle söka upp min hand Att skänka styrka och va' till tröst åt en vilsen vandringsman Ja, man färdas utan guide och lots I livets farofyllda skog Den marschen gör man väl till fots Och skavsår får man nog Ja, jag har letat efter en hemvist Efter kärlek och efter frid Jag sökte till och med en sanning I denna lögnomspunna tid Ja, man stretar och man gnetar För att nånting komma till Som alla andra går man och letar På en vandring som är vill