Rocwell - Mammas Gata lyrics

[Hook: Andreas Grega] Jag gick i ett kvarter idag Som en gång var min hela värld, ja Allting var ju enklare då-å-å Men ingenting kan bli vad det var, ne-e-ej [Verse 1: Timbuktu] Man ser tiden är förbi, snart är det för sent Livet det går fort och det är svårt att hinna med Men vi kanske komma ses, nån juldag i Lund Kanske ölen kommer ta oss på det djupa en stund Kanske fortfarande kommer försvinna i din blick Drömma om den framtid som vi aldrig fick Och vi kanske skriker bakom musiken. Och trotts alla strapatserna i livet kommer vi fram till att vi trivs med Hur poletten föll Och vi kanske lämnas spår hem parallellt genom snön Som ändå blåser bort efter ett halvt andetag Och du säger att det var uppenbart Att det aldrig var du och jag Så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns Slipper kännas vid, svidande förr i tider Kanske var vår historia en fjäril på nål Vacker att titta på men vingar som inte slår [Hook: Andreas Grega] [Verse 2: Promoe] Igår gick jag på mammas gata, vissa dagar så kan jag sakna Tryggheten från gamla dagar Men det finns inget som kan få dem tillbaka Igår gick jag på mammas gata, vissa dagar så kan jag sakna Tryggheten från gamla dagar Men det finns inget som kan få dem tillbaka Ibland vill jag återvända, men det finns ett litet dilemma Det känns som skorna börjar klämma Har jag fått växtvärk? Jag måste lämna, hey Staden känns för liten Du och jag börja om, det känns för tidigt Eller för sent hur det än blir det Kommer alltid va' en del av mitt liv, yeah [Hook: Andreas Grega] [Verse 3: Supreme] Man är tillbaka på mammas gata bland fotbollsmålen Ungdomsgården, ungdomsåren, det är då det slår en Hur vi gick där och väntade, vad skulle hända? Tiden kom och gick och man kände sig alltför hemma Alltför hämmad, aldrig bländad av Storstadens ljus, de är alltid tända, nu Har vi flyttat, spridits för vinden Födda på nytt och vi slog igen grinden Ibland på tunn is, okända vatten Du vet hur jag älskar när vi rusar genom natten I en okänd taxi, i en okänd stad Som magnetism, en okänd lag om att Vi måste vidare, aldrig klara Alltid på jakt och det fattas bara En liten pusselbit och vi springer dit Släpper tyglarna men minns alltid vägen hit [Hook: Andreas Grega]