Pst/Q - Vid Hans Dödsbädd lyrics

Hans sista dagar hade runnit, hunnit bli timmar nu Men han hade saker och säga sa han, innan gud Han hade varit en rik man en gång, men var skinnad nu Han kämpade mot klockans klämtande för att minnas nu Tiden började vinna nu, han sa: böj dig fram så jag ser dig Jag har några väl vägda vårdade hårda ord att ge dig På din väg, men väg in din egen tankeförmåga Kanske fråga dig om det pa**ar att begrunda förfrågan För mitt inne i livet, ta inget för givet Och ta varje motgång som ett minne för livet, tro inte att vinna är givet Jag har blivit skinnad av livet, så lyssna ordentligt Men kritisera, att bilda sin uppfattning är väsentligt Och att lära sig utan att tänka, är värdelöst, allvarligt Men att tänka utan att lära sig är rakt av farligt Och ta det varligt när det behövs, även om det känns klent För diplomati är bara att säga 'snäll hund' tills du hittar en sten Om ens klena män behöver fact för förakt, skäms då Inte för att ta det för vad du är och hata det ändå Tänk på att du måste, låtsas pa**a in Se ut som om du tror på all skit dem la**ar in Men pa**a din tunga, unge man, bida din tid Betrakta, beakta, vakta, alla får lida sin tid Dem strider sitt krig undertryckt, men alla har samma törst Fast du är den enda som vet att det handlar om att hamna först Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för Så lämna en lärd man en värld han inte pa**ade för Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom Och som definitivt inte saknade honom Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för Så lämna en lärd man en värld han inte pa**ade för Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom Och som definitivt inte saknade honom Han låg skelettlik, på äckligt vita lakan Smakande på orden, nästan död men vaken Han sa: saken är den, och verkade skärpt igen Att du måste lyssna, jag är din enda verkliga vän Om nått verkligen är vad du tycker, lita på känslan För har du inget trevligt att säga är du antagligen inte ensam Och om bekanta, tänk framåt i handling och tiden De ler nu men ser du att deras förvandling är given De flesta av dina bästa vänner kanske smider ränker För om två män aldrig träter är det bara en som tänker Du sänker väl aldrig garden, jo förlåt mig Men låt mig berätta, de verkar käcka nu men alla vill åt dig Gråt ej över min spröda och döda kropp Använd andra, men du är den enda du behöver stöd av dock Söv ditt hopp, för det är en livlina för desperata Om syndaren sover så djupt är det bäst han vaknar Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för Så lämna en lärd man en värld han inte pa**ade för Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom Och som definitivt inte saknade honom Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för Så lämna en lärd man en värld han inte pa**ade för Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom Och som definitivt inte saknade honom Du skall lära dig sanningen och den ska göra dig förbannad Ska du fram lyssna på dig, den som gör annat bör stanna Hörsamma mina råd, sa han, med svag stämma Lita inte på lagvrängare och känslor är bäst avstängda Se till att avstämma varje handling med originalplanen Och måste du bryta löften, prioritera avtalen Låt dem kalla dig galen, för valen i din verksamhet För paranoia är bara en högre form av uppmärksamhet Samvetet bör ignoreras, det motverkar framgång Och kan nån inte förstå är det bara ännu en att ta hand om Och skam dem som alltid, ser den ljusa sidan Cynism är en högre form av klarsynthet utan vidare Hans lidande började, skina igenom nu Sent om sido var han redo och lämna scenen nu Han drog sitt sista andetag, jag kände att det var över och Stängde hans ögonlock och lämna hans döda kropp Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för Så lämna en lärd man en värld han inte pa**ade för Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom Och som definitivt inte saknade honom Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för Så lämna en lärd man en värld han inte pa**ade för Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom Och som definitivt inte saknade honom