Movits! - Epistel n:o 1 lyrics

Goder afton gott folk! Stig på, stig på Välkomna in I kväll tänkte vi bjuda på lite vacker musik, men… Vad i helvete? Ursäkta mig, käre bror, säg får jag köpa din fiol? För att kanske spela någon ton Upp på gatan in i eder krog Eller så kan jag byta den emot Någonting du saknar vid ditt bord Fram med vinet, stora fyllda stop, låt oss dricka alltihop För blott en vacker ton kan vara värt kuvertet Men på det sätt du spelar, nej det låter ju förjävligt! Ja det var brännvin och det var dans Och det var allsång och det var vals Och det var kjolar och det var barm Och det var kärlek och den var varm Om det var lagligt, det vete fan Men beklagligt att någon kan Behaga överhuvudtaget vara någon annanstans Ty någon annanstans spelas ock musiken Men om du kommer hit, så lär du knappast bli besviken Hovmästarn, ge mig fler, annars sjunger jag väl mer De f*gra damerna de ler Fastän solen har gått ner Du är dyrbar, du är hel Jag är trasig och gör fel Men denna basfiolen är Min nya ögonsten För mitt dragspel har jag till min förtret, redan satt i pant Och köpt berusning för min allra sista surt Förvärvade slant Också pastorn har kommit hit, men begagnar icke sprit Nej, han vill ta oss alla dit Där solen skiner intensivt Då har han dåligt med kredit Och problem med sin fysik Och arbetsgivaren förhandlar inte om hans arbetstid Men han gör allt för att samlas i barenas skar Så att till och med jag (…) ska få vara Stråkar, tack Ja, vi har alltså samlats här i afton för att… Men vad fan är det här…? Kasta hit din violin, du har fått för mycket vin Hör det skålas i porslin, så ge mig mera medicin Det doftar rök och stearin I hörnet smyger Valentin Och se, Majorskan vägrar s*uta spela på sin mandolin Så vad säger vi Om en affär, käre broder? Nog väl du får ett silvermynt, gott för fiolen Syster dricker vackert krus innan datumet gått ut Ännu är det tänt uti vårt hus Ännu finns det tid att smyga ut Ut i månskenet finns det tid Om du vill sätta dig bredvid Som ett litet tidsfördriv, men jag tror Ni gillar mig Närhelst vi båda känner att köttet brinner Glömmer vi bort tiden, och moralen blott försvinner Ack, stöt uti ditt torn (…) tuppen (…) gol Uppstigen morgonsol Från skorstenen faller sot Ja, du var lätt upp på din fot Jag kunde inte stå emot Men om det hela var så klokt, visar sig tids nog För inte före gravgrävaren gräver graven Vet man vad som egentligen blev av en