Lars Winnerbäck - Ett slags liv lyrics

Jag har aldrig drömt om diamanter Jag har aldrig drömt om guld Jag har drömt för att få vila en stund från ärenden och skuld Från en kall och blåsig vinter Från ett inarbetat mönster Jag är ingenstans på väg här men det lyser i ditt fönster På varsin sida samma säng På varsin sida jorden Här rullar bilder från en undergångsfilm och jag har svårt att finna orden Ser du stenarna som rullar här Det blir aldrig mer som förr Det här är sista gången jag vänder om och ringer på din dörr För tradarna som ger sig ut på vägarna eller båtarna som lämnar sin hamn Jag kommer aldrig s*uta höra hur dom ropar mitt namn Ta vind, ge dig av, här finns en famn och ett slags liv Hör du sångerna och ropen Det är ungarna på gården Dom säger att allvaret är över för den här gången Det var en hare där i snåren Häll upp mer av det röda och säg att du vill ha mig Jag är lite rädd att andra män ska komma hit och ta dig Och jag är rädd att du mår bra nu Att allt det onda har gått över Jag är rädd att jag står kvar på samma punkt utan nåt som jag behöver Gav jag upp det allra dyraste Lite grann får man försaka Jag var bara rädd att himlen skulle hämta mig tillbaka Medan tradarna ger sig ut på vägarna eller båtarna lämnar sin hamn Jag kommer aldrig s*uta höra hur dom ropar mitt namn Ta vind, ge dig av, här finns en famn och ett slags liv