Såg mig gå förbi utanför hamnmagasinet för en stund sen Stannade till kastade några stenar i vattnet Under brofästet hade någon skrivit Stick Parasit Såg mig gå förbi utanför biblioteket, rådhusesplanaden, korsningen skolgatan. Kom gående med huvudet på sned, det såg lustigt ut. Kanske hade jag gått och strosat vid strandpromenaden. Antagligen tänkte jag, antagligen har jag gått och funderat, drömt om Kenya, World Social Forum, Nelson Mandela, Aida Gardagian, att få möta på Pia, ta en fika antagligen. Men mitt i den långsamma gången spratt jag till och började springa, jag kutade. Jag kastade mitt hjärta, jag krossade skyltfönstren, tills jag lika plötsligt som jag börjat springa stannade upp och fortsatte att gå. Hela dagen har jag gått omkring Samlat ögon i en gammal plåthink Så många ögon e redan döda, andra lever. Hela dagen har jag gått omkring Samlat ögon i en gammal plåthink Våra blickar är det finaste som vi har. Jag bar en trettio år lång sekund på ryggen, det regnade. Jag ville söka skydd under taken men jag höll mig kvar ute i det fallande regnet. Jag såg mig gå bort över järnvägsspåren för en stund sen blöt in på bara kroppen. I ena handen höll jag en gammal plåthink. Några minuter stod jag mitt på spåren och lyssnade Sen var jag utom synhåll. Hela dagen har jag gått omkring Samlat ögon i en gammal plåthink Så många ögon e redan döda, andra lever. Hela dagen har jag gått omkring Samlat ögon i en gammal plåthink Våra blickar är det finaste som vi har.