Jag stinker bortslösade timmar Mina vänner luktar uppgivenhet Nere i centrum snackar de om bilar Och fotboll och fyllor och dealar Tippar och hoppas på att göra ett lyft, Och slippa vara där man egentligen är Rulltrappan och hissen är det Enda som går uppåt här Bland höghus och låghus och dårhus I pensioghettot går de levande döda, Där ber de sin sista bön Hoppas att kanske nångång till s*ut Det hittar en släkting hit ut Och ungarnas skrik från gatan Är det enda tecknet på liv, Förutom gänget utanför tobaksaffären Som är fulla och drar runt i en bil Och allt är som vanligt hos de ensamma Kärringar med matka**ar från Metro Skyndar hem till spisen och barnen TV'n står på, lyser upp det grå rummet, Hon undrar om hon långsamt blir galen Hon tänker på hettan som fanns hos dem förr, En orkan har blivit en bris Han sätter på videon istället för mig, Hennes tårar fryser till is Och allt är som vanligt hos de ensamma Ungarnas skrik från ingentinggatan Är det enda som händer, på de hopplösas gränder På söndag ska bilarna tvättas för satan Så allt blir som vanligt hos de ensamma