En stilla vind som krusar sjön Och bergen skymtar blå En julikväll, en öppen eld Och skogen tätt inpå Inombords dröjer ord Du sa för länge sen Tänk Rosemari, tänk här är vi Och här är Norrbotten Ett flyttstreck, en blekvit sol Och luften hög och klar Ett uppbrott, som om nån har gått Och man blivit lämnad kvar En uppdragen båt, en inre gråt För nånting man har på känn Tänk Rosemari, tänk här är vi Och här är Norrbotten En gnistrande decemberdag Och röken stiger rak Luften kall och som kristall Under himlens vida tak Dag som gryr och sedan flyr In i skymningen Tänk Rosemari, tänk här är vi Och här är Norrbotten Ett takdropp, en blåsvart fjärd En känsla utan ord En solvarm sten, en dikesren Och doften utav jord En vind som kom, en svala som återvänt igen Tänk Rosemari, tänk här är vi Och här är Norrbotten