Ensiferum - Vandraren lyrics

Vandraren har ingen stans att gå, när han kommit fram till s*utet. Månen färgar alla skuggor blå, han är ensam kvar där ute. Långt där borta från en enslig gård, lyser värmen ut i natten. Väcker hungern i hans frusna kropp, som har levt på luft och vatten. [Chorus:] Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om. Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som en vandrare. Klockan ringer för en ensam själ, den har lånat röst av döden. Vill den illa eller vill den väl, när den räknar våra öden. s*uta tänka det är svårt ändå, du får ta en dag i taget. Vandraren har ingen stans att gå, om han går vid sista slaget. [Chorus 2x] [English translation:] [The Wanderer] The wanderer has nowhere to go, when he arrived at the end. The moon will stain all shades of blue, he is the only one left out there. Far over there from a secluded courtyard, lit the heat into the night. Raises hunger in his frozen body, which has lived on air and water. It hurts, but go anyway, you can always go on. It hurts, but go right, you are here and came here as a wanderer. Bell rings for a lonely soul, it has borrowed the voice of d**h. Does it hurt or want it well, when the count of our destiny. Stop thinking it is difficult anyway, you may take one day at a time. The wanderer has nowhere to go, if he goes at the end of the battle.