Tänk så många hemska drömmar man kan drömma Drömde här om natten att jag va i Stockholm Där i bleka morgonljuset såg jag stora riksdagshuset Framme där på plattan såg jag nånting mystiskt Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder Alla ifrån rikstan' satt där på en parkbänk Fulla som ligister, vrålade som satan Fulla så dom kunde stupa, alla ville bara supa Men det allra bästa, det var ändå detta När Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder Olof han var full, Torbjörn ramla kull Ola han va efterbliven, Gösta viftade med kniven Men det fanns ju de, som var ännu hemskare Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder SOLO Ja Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder Systemet det var öppet fast det va en Lördag Å man kunde andas utan å bli häktad Commersen hade börjat rulla, allihopa lika fulla Mitt i alltihopa såg man två personer När Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder