Det var en vanlig dag, fast ändå ovanlig Jag var en flanör, I Chicago Det var på den tiden då Chicago-jazzen var som störst Alla pratade om Chicago-jazzen Och man man tänkte Chicago-jazz Man sov Chicago-jazz Man åt Chicago-jazz Man älskade Chicago-jazz, man hatade Chicago-jazz Man klädde sig I Chicago-jazz Allting var Chicago-jazz Den hösten I Chicago New Orleans var helt ute, det var Chicago som gällde Chicago-jazzen Och all annan jazz var värdelös Då var det Chicago-jazzen som gällde Som sagt jag var där Jag var en vanlig flanör Om man nu kan kalla mig för vanlig Jag är ju en rätt ovanlig person Men jag var en rätt vanlig flanör, jag kände mig som en vanlig flanör Eller fel, jag såg ut som en vanlig flanör Folk som såg mig kunde tänka "där går en helt vanlig flanör" Fast egentligen var jag en mycket ovanlig flanör Jag var Doktor Kosmos, som gick på gatan I Chicago Då Chicago-jazzen var som störst Det var en ganska trevlig höst Löven var gula och röda, lite bruna Det var höst som den var mest Förutom att vinden som blåste I löven viskade Chicago-jazz Chicago-jazz Ahhhh ahhhh ahhhh ahhhh Jag tänkte ta mig en kopp te För en kopp te Ja, det skulle vara bra Det skulle till och med vara lite trevligt att dricka en kopp te Hade dom som gjort det sagt till mig Sagt och gjort jag tog I på ett tehus och beställde en kopp te Men den skulle vara stor sa jag Den fick inte var för liten Dom tog in en kopp te till mig och jag tänkte Ja**å är det det här som är en kopp te Jag började smutta på min kopp te Och te't smakade Chicago-jazz Jag rörde ner sockret I te't Så som jag hade hört att man skulle göra Och genast löses sockerbiten upp och bildade bokstäverna C h I c a g o - j a z z