Collén - Gryning lyrics

[Verse 1] Jag vandrar hem, medans benen dom stretar emot Jag rullar som ett klot, balansen den svajar Jag blajar för mig själv, tänker för mig själv I metropolen, storstadspulsen pulserar Ser allting omkring mig, runt omkring För det formas som en ring, ingenting ses klart Svårt att fokusera, har svårt att gå rakt Allt rör sig sakta, jag är i precis samma fart Blicker sveper och söker, jag röker min sista cigarett Mitt hjärta känns lätt, vatten som faller i natten Regnet duggar tätt, jag känner lyckan i magen Berusad och dragen, jag håller mig vaken Med dimman i min blick, glimtar mot malmen O dom ståtliga taken, jag minns alla haken Jag älskar promenaden, rustiken i Skeppsbro-fasaden Hela staden, neonet spelar sitt ljusspel för mig Lyser upp hela natten med sitt sken Hör traffiken, en supig siren drar förbi Jag vandrar i glädje, i min egen utopi Så många promenader, så många nätter Inga cash i fickan, inga cigaretter Kvarter för kvarter, ler åt allt jag ser Nyktrar sakta men säkert, men suktar efter mer Spatserar i harmoni, jag känner mig fri Jag känner mig fri när jag går För all smärta är förbi från igår Jag lever idag i mitt packade rus Vinden sveper och jag känner dets sus Brisen den klarnar, molnen förs bort I allt vått och torrt, solen har sin gång, sin sång Som Stockholms betong, det värmer i nacken Jag vandrar upp i backen, med vinglande kliv Betongen känns ma**iv, jag färdas Och staden vaknar sakta till liv