Vers 1 ni har förnekat mitt namn har andra jämte mig fast jag tydligt sagt i bly o papp att sådant icke lämpar sig svaret på frågan hela världen letar efter vänder ni på till kärlek blev till egen intresse nu rinner tårar från skulpturerna kopparen har ärgats utav andetag från gudarna kropparna är fårade och dropparna blir pölar klart att det samlas till sjöar snart, vi blickar nu mot gröna hav o allt jag ville var att älska er, älska mig, älska, helt ägna oss åt älskadet men det fanns chans att profitera o med ansiktsmask blev man nån strax någon ni såg som eran dom skrev om mitt ord o bytte mina råd mot deras sanningar empati blev kätteri o egoism blev handlingskraft stjärnan som jag skapat för att ledsaga blev pentagram sjung tillsammans med mig för gemenskapande ändrar allt Vers 2. jag har sett hur vi har blivit trasiga liv har sett dig klagandes, travande ner i vaga motiv så är det livet det är fel på eller tar du dig dit finner du svaret på frågorna när du badar i sprit med stenen i handen, din tvivelaktiga tröst att du vet att någon annan vill få kasta den först så du slänger iväg den o hoppas att nån har dött en manifestation för dom som har gjort narr av din röst även om du gick emot allt som du står för fick du endå den där chansen att få ta nått ifrån dom s*utar med vetskapen att du vunnit ett spel men inte fören du märker att du sjunker djupare ner så vi kan skylla på gud eller väljer vi att vara vinnare nu alla dör vi en dag men har många prövningar kvar vi sjunger för dig vännen, mina bröder o jag. Vers 3. X2 Kan inte känna din vännen, men jag kan se mig själv det är upp till dig o du känner dig inte redo än kan bara visa nått liknande i en segergest Kan inte känna din vännen, men jag kan se mig själv det är upp till dig o du känner dig inte redo än kan bara visa nått liknande i en segergest att bara finnas för stunden och kanske leva sen