Rymdens övärld med kobbar och skär
Omvärvs av nebulosornas dans
Vårt upphov har ritat dess karta och sfär
Vi simmar i havet av dess förtrollande strålglans
Djupsinniga funderingar som ej ryms på jorden
Från fäders skuggor de sakta vandra
Stjärnors mystik ledsagar orden
Där orakel och teori träffar varandra
Rymdens brinnande öar
Lyser upp vår väg genom tid och rum
Bland iskolosser som avbildar frusna sjöar,
Livets palett i universum
Rymdens brinnande öar
Kastar ut en eld med ljusvågors svall.
Bland iskolosser som avbildar frusna sjöar,
Mot en fond så mörk, stum och kall
Ett skådetorn mot evighetens kretsar,
Ögat vilar i stjärnors läger
Likt ett fackeltåg från avlägsna himlaspetsar
Som tecknar vad ljuset äger
Meteoriter lockar arkeolog och astronom,
Det som fallit från fjärran firmament
Ett spår av universums axiom
Samlas i jordlagrens sediment