Monsunen hade pa**erat
Vinden smekte stillsamt ditt hår
Tiden krympte nu skulle vi leva
Den sista timmen i råttans år
Jag var den lyckligaste människan på jorden
Men det var ingen som ville förstå
Tiden krympte vi sparade på orden
Den sista timmen i råttans år
Med en kyss så öppnades flödet
Fast vi talade olika språk
Tiden krympte du trodde på ödet
Den sista timmen i råttans år
Om jag vill fortsätta drömma om natten
Om jag vill fortsätta måste jag gå
Du var min eld du var mitt vatten
Den sista timmen i råttans år
I råttans gyllene år