Hit där ingen frid nå
Inne i djupen av skräck
Hur vidrigt kan ni ej förstå
Här, i en natt svart
Som mörkaste bläck
De sista ljusen är nu för alltid
Borta och väck
Tankar som flyter ut
I nattens kalla famn
Med skuggor som kommer in
I beodets kämpande brus
Och Liemannen gör sitt kall
Vid havets stupa brant
Snart det skall spikas
En kista ihop under ok
För blott ett kött präglat
I decenium av andens sveda
Livets all träda, då klar
Så börja hava upp all jord
Ner skall du saknas däri
Din kropps kött gå in i död
En nål med gift, så liten
Och inte hugg från någon dolk
Slog porten till själen upp
I tystnaden kommer de tusenfallt
För att knipa den sista
Gnistan av ljus
Tankar som flyttar ut i nattens kalla famn
Med skuggor som kommer in
I blodets kämpande brus
Och Liemannen gör sig kall
Vid livets stupa brant