Sinnet ligger på randen av galenskap En våg utav vansinne kväver sakta elden Minnet av klarheten flammar bort Ett mörker av hopplöshet trär in Nu och för evigt är jag en förlorad själ Ända från början är jag den krönte Slagen i bitar likt en spegel som kastas i marken Dömd att aldrig någonsin bli hel igen Sinnet ligger på randen av galenskap Steg för steg rör jag mig närmare dess stup
Medveten om möjligheterna reser jag vidare Trots hoppets upplösning fortskrider jag Hädеlser mot mitt skals riktlinjer begår jag Oavsеtt mitt ingripande kommer det hända En fors av kyla sveper hopplöshetens slätt Ett evigt kretslopp av detta erfarar jag Utan ändring står jag utan val trots allt Jag dukar under utan strid inför mörkret En gnista går om intet utan förhoppning