Nu är jag ensam med mitt sorgsna hjärta
Och skild från den, som all min kärlek har.
Vem ska nu lindra denna bittra smärta och
Skänka fröjd åt dessa sorgsna dar?
Du lämnar mig med tårar i mitt öga
Och går från mig uti en annan famn.
Må Gud i himlen dig en gång belöna,
Och låt oss råkas i det sälla land!
När allting liv och glädje, sällhet andas,
När du bland vänner säkert glädjer dig,
Då sörjer jag, och mina s**ar blandas
Med minnet av, att du är skild från mig.
Om någon gång i aftonvindens susning
Du hör en röst som s**ar till dig för,
Då är det jag, som nämner med förtjusning
Ditt namn och tycker, att din röst jag hör.
Farväl, min vän. Farväl du falska pojke!
Ett ömt farväl jag endast ber av dig.
Gud låt dig endast blott en gång få dricka
Det bittra kalk, som du fyllt åt mig!