På segerrika market vi träder, där berg och skogar tala forntids bragd.
Han ropar dig, den sång, som stormen kväder kring käpars aska, djupt i högen lagd:
Kan du förgäta dina stora fäder och ibland deras skuggaor stå försagd?
Steg då med beras ätt och deras seder ock Nordens kraft i gravens sköte neder?
Nej, renom det, de forna dygders tempel, för evigheten rest på denna jord!
Är hon ej med naturens egen stämpel till manlighetens starka boning gjord?
Upplivom dem, de forntida exempel av ära, kraft och tro uti vår Nord!
Då skola i vårt fall vi även hämnas och Manhems namn på jorden åter nämnas.