Med alla segel i topp går ett skepp på stormigt hav
Alla resurser utnyttjas, man ger allt vad man har
Vinden pressar fartyget, en stormvåg sköljer däck
Det hörs ett rop: ”tre man över bord! Förmasten knäckt!”
Kaptenen står sammanbiten och ser hur seglen slits itu
Rodret lyder inte längre, lasten förskjuts
Spelet är förlorat! ”Sätt båtarna i sjön!”
”Må den starke klara sig iland och må den svage dö...”
Men med revade segel styr ett skepp i öppen sjö
Havet är upprört och farten är hög
Men fast stormvinden viner och fast vågskummet yr går fartyget stadigt dit rorsmannen styr
Kaptenen ser mot molnen och ger order om ändrad kurs på väg ut ur stormen mot en ännu osynlig kust
Och männen kan gå till vila när gryningen färgar himlen röd
Medan skeppet styr mot sitt mål på gungande sjö
Med revade segel och med besättningen mindre rädda att dö
Med revade segel går ett skepp på öppet hav och när vinden hårdnar, faller fartyget sakta av
Lasten är surrad och varje man på sin plats när stormen hämtat andan och åter tar sats
Vaksamma ögon ger akt på vind och våg
Erfarna blickar synar tackel och tåg
Och när mörkret lättar och gryningen färgar himlen röd
Styr ett skepp mot ett avlägset land på gungande sjö
Med revade segel och med besättningen mindre rädda att dö
När mörkret lättar och gryningen färgar himlen röd
Styr ett skepp mot ett avlägset land på gungande sjö
Med revade segel och med besättningen mindre rädda att dö