Det är väl dom utan jobb som inte har nånting
Som förlorade sin kvinna och sin ring
Som aldrig kunde köpa hus som drömde om en bil
Och jag tog på mig mina kläder där i Hässelby
Och utan vänner, det var vi utan land
Det finns inget jävla vapen de kan lägga i min hand
För man glömmer hur det doftar när man tappat sitt tal
För de som tappat rösten och inte har nåt val
Det är de som inte har nån lust att lämna mig ifred.
Det finns människor, bror som ingen jävel vill se
Och ni bor på mitt kvarter, svär jag lever för er
Ni som vet hur det e' att aldrig se nåt mer
än de små smulorna som de slänger där i hörnan
ja, jag svär på vår bror för de döda'n
och jag vet att det krävs så mycket mer
vi e' dom som bara gud orkar med Men vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever. Utan hopp och utan mat
De som inte finner skydd
De som inte har nån stat
Ja man jagar sina pengar, som man sårar sin familj
Vi e' de fattiga som aldrig pa**ar in
Och staten är som gamla hundar lättare att blunda
Ett hinder vi vill runda måste mätta alla ungar
Det är klart jag undrar varför mamman bär på påsarna
Känner hennes smärta när hon krossar genom gårdarna
Jag känner tårarna, det känns som vi förlorar
Vi gick emot vårt öde, men ingen förstod att
Vi var på fel väg det blev en lång kamp
Men när jag går för alltid håller jag min brors hand
Jag vet hur det känns att sova på en bänk
Att inte ha en spänn jag svär man tror att det e' ett skämt
Att inte vara svensk och komma hit och ingen ser dig
Jag svär, jag hoppas du är med mig Jag lever, jalla bror vi lever, vi lever, vi lever, vi lever. Vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever. Vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.