En varelse i natten, en själ utan ro.
Med bottenlös hunger och törst efter blod.
En ständig jakt på offer, när timman slagit sen.
Ett evigt liv i mörker, när solen har gått ner.
Ett liv i skuggor, av månljus belyst.
I sagor nämnd, omtalad som myt.
Ingivandes fruktan, benämnd med hat.
Släckandes sin hunger, fram tills natt blir dag.
För många idioter, en bild av fascination.
Men för alla offer, ett möte med ödets dom.
Så denna fruktan, omgärdas med viss mystik.
Dock s*utar de flesta, som ruttnande lik.
De som känns värdiga, kan få dela detta liv.
Dragna till mörkret, mystiken med evinnerlig tid.
Få är de valda, som inte möts med förakt.
Få är de värdiga, att besitta denna makt.