Tänk så många hemska drömmar man kan drömma
Drömde här om natten att jag va i Stockholm
Där i bleka morgonljuset såg jag stora riksdagshuset
Framme där på plattan såg jag nånting mystiskt
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder
Alla ifrån rikstan' satt där på en parkbänk
Fulla som ligister, vrålade som satan
Fulla så dom kunde stupa, alla ville bara supa
Men det allra värsta, det var ändå detta
När Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder
Olof han var full, Torbjörn ramla kull
Ola han va efterbliven, Gösta viftade med kniven
Men det fanns ju de, som var ännu hemskare
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder
SOLO
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder
Systemet det var öppet fast det va en Lördag
Å man kunde andas utan å bli häktad
Commersen hade börjat rulla, allihopa lika fulla
Mitt i alltihopa såg man två personer
När Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder