MARIAVISA Lägg filten så mjukt över barnet Känn lugnet som smyger sig på Vi fick inget rum hos de andra Det fanns ingen plats för oss två Allt liv som blir till måste älskas Och älskas för att det är till Och ändå så svårt låta livet få rum Få rum för att bli vad det vill Han kom som ett ljus från Guds himmel En ängel som kom till mig med bud Och jag tog emot honom öppet Och kallelsen kom ifrån Gud Mitt liv skulle vara en åker Dar liv väcks till liv ur sig själv Så lät jag mysteriet sakta ta form I barnet jag födde ikväll
Vi fann inget husrum du lille Det fanns inga platser att se Till sist blev du lagd i en krubba Nu fyller du mörkret med fred Och värmen från husdjuren blandas Med doft av din nyfödda hud Så starkt och så nära ditt ansikte är Du evige, sårbare Gud Lägg sjalen så mjukt över barnet Känn lugnet som smyger sig på De andra de har ju så bråttom Det fanns ingen plats för oss två Och liv som blir till måste älskas Och älskas för att det är till Så enkelt det är låta livet få rum Få rum för att bli vad det vill