Äntligen hemma hoes mej igen efter månader på hotell
Och allt jag har med mej är min värkande kropp
Och en flaska jag har tömt
Jag sjöng mina sånger I parkerna och nån enstaka krog nån kväll
Som jag gjort alla år sen mitt namn stod på topp
Men det har dom redan glömt
Dom har glömt
Att dom sände mej röda rosor
Dom har glömt att dom aldrig lät mej gå
Dom har glömt, dom har glömt mej för nån annan
Men hur ska dom förstå, jag älskar dom ändå
Och jag har inte glömt!
Förr var jag van att dom kom till mej med en penna och block I hand
Var van att få känna mej betydelsefull
Men nu är den tiden s*ut
Namnen byts ut på affischerna och på plattornas konvolut
Och efter en tid har man glömt vad där stod
Och hur dom som sjöng såg ut...
Dom har glömt
Att dom sände mej röda rosor
Dom har glömt att dom aldrig lät mej gå
Dom har glömt, dom har glömt mej för nån annan
Men hur ska dom förstå, jag älskar dom ändå
Och jag har inte glömt!
Äntligen hemma hoes mej igen, lite trött och besviken, men
Så länge jag kan, så länge jag är vid liv
Gör jag om den här turnén!
Jag sjöng mina sånger I parkerna för publiken invid entrén
En underbar stund, men sen gick dom förstås
När det började på scen...