Glesbygd'n - Kronblad lyrics

Som kronblad Det allra yttersta på min skapelses krona Det enda jag verkligt lämmen kvar När lekamen min återgår till jord Som en vän jag aldrig lärde känna En dröm som borde varit sann Som aldrig kände solens värme Ett ljus som aldrig riktigt brann Så på ett kronblad La vi dej att vila Du hann aldrig vara vår Nu åter hoes moder jord Och det gör mej ödmjuk Lamslagen Både sömnsjuk och klarvaken Som en mirtall efter en skogsbrand Står jag naken