Garmarna - Varulven lyrics

Jungfrun hon skulle åt stugan gå Linden darrar i lunden Så tog hon den vägen åt skogen blå Ty hon var vid älskogen bunden Och när som hon kom till skogen blå Linden darrar i lunden Där mötte henne en ulv så grå Ty hon var vid älskogen bunden Kära ulver du bit inte mig Dig vill jag giva min silversärk Silversärk jag pa**ar ej på Ditt unga liv och blod måst gå Kära du ulver bit inte mig Linden darrar i lunden Dig vill jag giva min silversko Ty hon var vid älskogen bunden Silversko jag pa**ar ej på Linden darrar i lunden Ditt unga liv och blod måst gå Ty hon var vid älskogen bunden Kära du ulver du bit inte mig Dig vill jag giva min guldkrona Guldkrona jag pa**ar ej på Ditt unga liv och blod måst gå Jungfrun hon steg sig så högt i ek Linden darrar i lunden Och ulven han gick ner på backen och skrek Ty hon var vid älskogen bunden Ulven han grafte den ek till rot Linden darrar i lunden Jungfrun gav upp ett så hiskeligt rop Ty hon var vid älskogen bunden Och ungersven han sadlar sin gångare grå Linden darrar i lunden Han red litet fortare än fågeln flög Ty hon var vid älskogen bunden Och när som han kom till platsen fram Linden darrar i lunden Så fann han ej mer än en blodiger arm Ty hon var vid älskogen bunden Gud trösta Gud bättra mig ungersven Linden darrar i lunden Min jungfru är borta min häst är förränd Ty hon var vid älskogen bunden