Nu får allt detta vara s*ut Vår tid har sedan länge runnit ut Visst gör det ont att se Hur vi med tiden glidit isär Hur jag ingenting längre hyser för den Som jag innan höll så kär Du må böna, du må be Men jag has ingenting kvar att ge Ja visst gör det ont att minnas Hur underbart allting var På den tiden, nu länge sedan När ditt riktiga jag fanns kvar Lyckan verkade så lätt att nå Tänk att det skulle ta sådan tid att förstå Att den ej fanns uti Dina ögon blå Att den ej fanns uti Dina ögon blå Ja se på mig, se på vårt liv Vad delar vi mer än slag och kiv Du envisas om att tro Att det bara är en fas Men misstanken borde gro att Lusten sakta ifran mig tas Så nu får allt detta vara s*ut Låt oss lägga ner våra vapen och damma av allt krut Låt oss släppa taget, låt var och en gå fri Låt oss släppa greppet om det som För länge sen var "vi" Lyckan verkade så lätt att nå Tänk att det skulle ta sådan tid att förstå Att den ej fanns uti Dina ögon blå Att den ej fanns uti Dina ögon blå